23 februari - Faderns försvarsdag i Ryssland, och före - i Sovjetunionen. Medan andra tidskrifter gratulerar män, kommer vi att gratulera alla servicementer som tjänstgjorde, liksom de som valde ett yrke som automatiskt menar ett samtal i händelse av krigets början - först och främst, läkare, liksom telekommunikation, kartografer , översättare och alla andra.
Sedan nu är alla dessa människor accepterade att glömma att gratulera, om de är kvinnliga, bestämde vi oss för att särskilt gratulera Fatherlands försvarare och bad läsarna att dela historierna om sina släktingar som försvarade sina inhemska länder.
***
Min mormor, Yermolaeva Lyudmila Sergeyevna från Chisinau, passerade hela kriget i sanningen . Det här är de mycket tjejer som drog sig på sig själva, som regel, mycket mer än sig själva. Han sa att genom att posta volontären, längs vägen från militärregistrerings- och entionsbyrån, gick in i frisörens arrangemang långt hår.
Frisör slog och sa: "Lyalya, vad gör du?! Mamma härstammar för det faktum att spotta beskurna! "
- Lydia Kitueva
Min mormor, Kurbanova Zoya, gick frivilligt efter skolan. Serveras senior sjukvård. Kör från beskjutningen från flygplanet, en av fakta. Nu ser jag de militanta som Schwarznegger eller Wang Dame Kör bort från flygplanet som torkar dem med eld. Och jag har så i verkligheten, inte i filmen, 17-årig min mormor sprang ... På en gång ser alla militärer på något sätt annorlunda ut.
- Ekaterina Sokolova
***
Min mormors syster, Zoya Andreevna Mazikina, född 1926, gick medvetet till framsidan i ofullständiga 17 år Var en operativ sjuksköterska (hennes farkirurg, kämpade också). Zigenare.
- Lilith Mazikina
***
Min mormor - Malka Abramovna Luchanskya (sedan Troopolskaya, då Muchnikova) - under kriget kämpade jag i Leningrad-regionen. Hon hade flera utmärkelser. Om det egentligen var kriget sagt lite, jag vet att de var hungriga mycket - eftersom hon hade diabetes. Lite och bräckligt var - höjd någonstans meter är sextio, så att även ens är kroppen också lämplig.
Återvände från kriget, gift, födde en dotter - min mamma, skildes, då gift igen, med den andra farfar de bodde och bodde.
- Tanda Lugovskaya
***
Min mormor Lyudmila tjänstgjorde i Leningrad under blockaden , Till början var kaptenen i den medicinska tjänsten, blev då stor. Han tilldelades medaljen "för försvaret av Leningrad" och Order of the Red Star. Tyvärr, som en person, vet jag ingenting om henne - pappa dog, och kopplingen till andra släktingar är förlorad på sin linje.
- Anna Pankratova
***
Mormor, Rezanov Antonina Vasilyevna, Maiden Name - Belyaeva, ursprungligen från Orenburg, var en militär läkare , examen från Lenignan Militär Medical Academy. Efter att ha studerat före krigets början fungerade han som läkare i olika garnisoner. I början av kriget hade hon tre barn (en infödd - min far och två adoptiv döttrar) och skickade inte det till framkanten. Han arbetade i kriget på frontlinjesjukhus. Hon var en dotter till en skomakare, och en mycket fattig skomakare, från de som skor inte sys, men spärr. I sin ungdom var en fabriksarbetare, då skickades den till Leningrad i Komsomolbiljetten till Leningrad - väl, på akademin, militärtjänsten, efter avgång - en bra karriär, blev hon chefsläkare av en av de gorky sjukhusen .
Tja, och älskade Babkina Bike. Hennes födelsedag är den 22 juni. Och det här är hela officeren (och det var en slags mycket avlägset garnison) på morgonen som samlades för att fira. Radion avstängd, för att inte förhindra. Därför erkändes kriget så sent i flera timmar.
- Natalia Rezanov
***
Syster av farfar, Vasilisa Romanovna, var i den partisanska frisättningen nära Smolensk, där han bodde . Hon var i början av kriget på 17-18 år. Under ockupationen var det fångat, hon skulle skjuta, det var vildt slagen, de slog ut alla tänder. Låst i någon skjul lyckades hon fly, så småningom överlevde kriget, dog hon äldre. Jag, tyvärr, fångade inte levande.
- Marina Churkin
***
Mormor med kommunikation var, avslutade kriget, det verkar, i Budapest - Nu kommer jag inte ihåg exakt någonstans i Östeuropa. Farmor och farfar, som kämpade, om kriget berättade lite, mer berättade för farfaren (och då hade vi sett sista gången med honom när jag var åtta år och att berätta om kriget, svarade han barnbarn i denna ålder Bara en sak: "Krigskrig är det väldigt svårt och väldigt smutsigt").
Såvitt jag kommer ihåg, blev de bekanta med kriget före kriget, i studentår, när de studerade hos metallurgister i Dnepropetrovsk. Båda gick framifrån därifrån. Båda återvände, återvände de och distribuerades till Stalingrad - för att återställa växten "röd oktober".
- Maria Zudov
***
Kusinpragabka (Pradeds syster på moderkortet) kämpade i den första världen i den kvinnliga volontärbataljonen. Demobiliserad av skada. St. Petersburg. Ekaterina Filatova, Tver Karel.
- Olga Balynikov
***
Min mormor gick till armén, knappt ömt hjärta. Hennes som matematik skickades till MPVO-batteriet. Sedan arbetade han på huvudkontoret i huvudkontoret, för han skrev utan ett enda misstag. Efter kriget mötte farfar och de blev gift. Claudia Perov kallades av Orekhovo-Zuev.
- Anna Radot
***
Min mamma, Zinaida Georgiejna Ivanova, i Mitinas Maiden, tog examen från Astrakhan Medical Institute och omedelbart fram. Han var en doktor i ett anti-flygplan "Virgin" Regiment, avslutade kriget i Ploiesti. Efter kriget arbetade 40 år på sjukhuset i Chita.
- Olga Ivanova
***
Min mormor hade en syster till Catherine, som lämnade en volontär till framsidan utan att nå 17 år. Serverade kocken. Återvände med en liten son. Fader avdunstade, gick till sin fru, om vilken han sa på framsidan, som hon dog. Det fanns en stridsutmärkelser, men slit aldrig dem.
- Tatyana Sukhareva
***
Min mormor Anastasia är en veteran av krig. Var en zenitika, nådde Warszawa Fullt ut kämpade alla fyra åren omedelbart efter studien. När jag återvände hem till Penza upptäckte jag att styvmor gav all sin dowry till sin brorsdotter, för att hon var säker på att stegfebern inte skulle återvända.
Han gifte sig med min farfar (även veteran, tjänstgjorde i antitanktrupperna, nådde Berlin), och kände honom bara tre dagar omedelbart efter kriget.
- Adriana izh.
***
Mens fars moster, fältet, var en skönhet med veteflätor, arbetade på traktorn . Hon togs till mobiliseringsposten direkt från fältet. På kvällen släppte de för att säga adjö till släktingarna. När släktingarna såg en kort frisyr istället för Kos, så förstod alla.
Som ett resultat passerade hon hela krigsmekaniktanken. Allt resten i besättningen var män. I tanken förbrände de hemska ärr för livet. Efter kriget bodde hon sitt hem, gift (då skild), födde två tjejer.
- Natalia Pranny
***
Min mormor Genhef Climan deltog i finska. Där lär sig att röka Eftersom det fanns många lik runt likena och bara rökning räddade från lukten. Sedan tillbringade han hela kriget i Leningrad, hade en medalj för försvar, han förlängde bomber, fungerade som sjuksköterska på sjukhuset och tekniker på radiostationen, en del av tiden som serveras på livets väg.
- Lena Climan
***
Min mormor Valentina Podlukova tjänstgjorde i motsatt försvar i den andra världen i rankningen av eFreitor . Han deltog i försvaret av Moskva, ledde till att observera luftrummet, om fiendens flygplan flyger. Jag ville självklart på natten häxor, men ... när hon gick fram i det 42: e året, tog hon ut från den 8: e klassen, men hon såg äldre (i skolan kallades Pyatonka, den här lastbilen var sådan ), och dokument, vad som hölls i kyrkan, i byn under Izhevsky, och kyrkan brann ner. Hon kommer till utkastet och säger att hon redan är 16, det finns inga handlingar, kommer kommissionsledamoten inte accepterat, naturligtvis. Så argumenterade hon med honom att om hon försvarar honom i Domino skulle han skriva den i milisen. Och vann.
Under kriget träffade hon min farfar, de med en vän hjälpte sitt batteri till stationen för att förmedla. Han gav henne sin adress, sade, kom efter kriget i Georgien, gifta sig. Så det visade sig.
- Julia Adelkhanova